Det finns många traditioner kring vårt julfirande och känslorna kan ibland bli upprörda när något förändas, något som ”alltid varit” en tradition. Men hur långt tillbaka sträcker sig egentligen vissa av våra jultraditioner? En blick tillbaka med hjälp av äldre dagstidningar kan hjälpa till. I denna ”månades artikel – julspecial” skall Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning från julaftonen 1853 ligga till grund för att skildra hur man såg på den gamla julen, hur man såg på julen förr i tiden för i tiden!

I julaftonens berättelse 1853 lyfter tidningen fram att julen, liksom många andra kyrkohögtider, har ett hedniskt ursprung i uråldriga fester för att fira händelser under olika årstider. Den gamla julfesten sägs ha börjat under årets längsta natt den 21 december och den varade sedan under tre dagar, men olika festligheter pågick fram till 13 januari och St. Knut (Knut kör julen ut). Detta menade artikelförfattaren byggde på en äldre hednisk fest.

Jul-grisen skulle ha sitt ursprung i den till Frej helgade ”galten” dit även det egendomligt formade brödet ”kuse” skulle påminna om galtens fyra fötter.

De på 1850-talet vanligt förekommande figurerna ”Nisse” och ”Nasse” på julbordet antogs vara ett minne av gamla gudabilder.

Julbocken var också vanligt förekommande under 1800-talets julfirande, liksom i dag, med att härleda dess historia är inte lätt. Några har föreslagit att det är minnet av ett offrat djur medan andra föreslagit att bocken personifierade Loke medan andra hänvisat till Tors bockar. Det går alltså att välja på många förklaringar till den figur av halm som många av oss ännu pryder våra hem med inför julen. Julhalmen på golvet däremot var mer tydligt en kristen symbol som skulle visa på den halm som fanns på golvet i krubban där frälsaren föddes. Det fanns dock en alternativ tolkning som menade att julhalmen ursprungligen strödds ut på golvet inför offrandet av djur under den hedniska julhelgen.

Julgranen var sedan länge vanligt förekommande i stadens hem och även där söktes efter ett spännande hedniskt ursprung. Trädet skulle vara en kvarleva av heliga träd som man dansat kring under gamla riter.

Jul-klappar berättas det om i artikeln såsom en gammal plägsed att vid större fester ge varandra vänskapsgåvor, men varifrån efterleden ”klapp” kommer ifrån var obekant för artikelförfattaren.

En gammal tradition med ursprung i medeltidens bibeldramatik fanns ännu kvar 1853 i form av Rupert knekt, som man förr skrämt barnen med då de varit olydiga. Rupert knekt kom utklädd och med ett avskräckande ris i handen och huvudet täckt med en gråpappers-mössa i form av en sockertopp. Han höll allvarsam räfst med barnen för deras förseelser, han kände till allt de gjort och efter stränga förmaningar försökte han föra bort barnen. Men då trädde den milde och vitklädde Kinkeljés in och efter viss övertalning tar barnen under sitt beskydd om de bara lovade att uppföra sig.

I vår tid översköljs vi av julbudskap i massmedia redan under november, om inte tidigare. Men när man bläddrar i tidningar från mitten av 1800-talet är julen knappt märkbar. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kom ut sex dagar i veckan och varje nummer omfattade fyra sidor där annonserna oftast fanns samlade sist i tidningen med några få undantag. Vid en genomgång av december månads tidningar har en liten grupp annonser som tydligt berör julen påträffats och dessa klipp återges nedan. Kanske är det något som lockar inför julen 2022? En viktig sak att uppmärksamma var att Minuthandels-Corpsen i Göteborg hade beslutat att inte dela ut julgåvor och presenter till de fattiga kunderna utan istället lämna bidrag till någon välgörenhetsinrättning. Vill du läsa mer om dessa julgåvor samt om karnevalen som länge hölls på julafton i Göteborg kan du följa denna länk.

Källa:

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 24 december 1853, samt för genomgången av annonser samtliga nummer i nämnda tidning 1 till 23 december 1853.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Folkliv på gustav Adolfs torg i juletid. (https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/226431)