Månadens artikel: Skanstorget – platsens betydelse för stadens minnen

Artikeln finns i publikationen Våra drömmars Skanstorget 2020. Detta är en adapterad version.

1949 Flygfoto över Haga och delar av Otterhällan och Kommendantsängen.

Dagens Skanstorget har i sig inga utmärkande drag utom att det ligger nedanför fornlämningen
och det statliga byggnadsminnet Skansen Kronan, men det är en kulturhistorisk plats full av
historiska lager och ett kulturhistoriskt epicentrum för Göteborg. Skanstorget har en lång och rik
historia: försvarsanläggning, trädgårdar och ängar, salutorg och centrum för den tidiga
arbetarrörelsen.
Skanstorget är sedan 2018 hotat som en öppen, tillgänglig plats. Genom stadens planering,
politiska och marknadsstyrda krafter finns ambitionen att bebygga torgytan med bostäder.
Skanstorget skulle därmed upphöra som plats.

Torget som en visuell arena för historien – kritik mot bebyggande

I gamla tider bestod kulturen ej i att öfvervinna och upphäfva naturen utan i att klokt och
smidigt utnyttja dess möjligheter och fördelar.
1

Orden är över hundra år gamla och syftar indirekt på staden Göteborgs alltför snabba utveckling.
Rösten var Föreningens för Göteborgs förskönande och utgivningsåret 1913. Stadsplanering var
ett ”hett” ämne, eftersom stadens befolkning redan under 1800-talet hade tiodubblats och staden
fortsatte växa i accelererande fart. I diskussionen om på vilket sätt staden borde växa var
referenserna till naturen och historien många.


Det kantigt bebyggda Skanstorget kallades en förfelad möjlighet: ”De upplinjerade husblocken
stänga in dem [bergen] som vore de att skämmas för i stället för att muntert klättra upp för deras
sidor mod sol och ljus”. Man menade att staden lät höghus växa intill viktiga minnesmärken
såsom Skansen Kronan vid Risåsberget eller Lilla Otterhällan inom Vallgraven.

En mer pittoresk hållning efterfrågades och större lekfullhet. Risåshöjden, då bebyggd med
bostadshus utmed Risåsgatan, borde enligt ett av föreningens språkrör, Axel Romdahl, ha varit fri
från bebyggelse. Mitt emot (Nilssonsberg) hade man i stället kunnat ha en ”å terrasser bebyggd
bergssluttning”.

Året innan, 1912 tilldelades medel ur Charles Felix Lindbergs fond för Skanstorgets förskönande.
Då utrustades bergets sida mot torget med bland annat en mur, en platå och planteringar.
Åtgärderna bedömdes som ”ett lyckligt framhäfvande af ett ärevördigt minnesmärke och ett
vackert naturparti, en ny lunga i en af sina kvafvaste och trångaste stadsdelar”. Tidigare års
misstag skulle korrigeras.

Skanstorget har många historier

Skansberget med omgivningar har en del av sin historiska identitet i 1600-talets militära närvaro.
Till att börja med var där ängs- och betesmark, senare handelsträdgårdar. Ängen fick 1889 ge
plats åt Skanstorget och blev en central plats för 1900-talets folkrörelser och arbetarhistoria. På
Skanstorget hölls möten, här bildades Folkets hus och Haga- och Olivedalsbor handlade här sina
grönsaker och fisk.

Haga blev officiellt Göteborgs förstad 1648. På Risåsen uppfördes Skansen Kronan som ritades
av Erik Dahlberg 1687 och ersatte den så kallade Juteskrämman, som var den första, mer primitiva befästningen i försvaret mot danskarna och som antyds på kartor från 1620- och 30-talen. I planerna för det tidigaste Göteborg fanns fyra bergsskansar, men enbart två uppfördes. 2

Angående namnet på berget under skansen har Rijsås och Rysåhsen använts på äldre kartor, och
senare även Ryssås eller dagens Risås.

1696 del av karta – Tillsammans med fästningsmurarna runt innerstaden var skansarna Kronan
och Lejonet en del av Sveriges modernaste försvarssystem.

Trädgårdsodlingar innan torgets tillkomst

Magistraten upplät 1739 ett område öster om Skansen Kronan till furiren Johan Staaf, som
började odla tobak där. Men han satte upp staket och dämde upp bäcken mellan Risåsen och
Spekeberget. Magistraten skickade ut varningar. Marken togs över av segelsömmare Martinsson
och användes till bete. Därefter togs den över av Jacob Bygren som var trädgårdsmästare. I
fortsättningen präglar trädgårdsodling området i synnerhet efter att Bygren anlade en vacker park
kring sitt hus och utefter Husargatan, mot stadsgränsen, planterade en allé. Fastigheterna såldes
1848 till A. Setterberg, som redan 1852 överlät dem till trädgårdsmästare Åke Nilsson. Därefter
bytte Spekeberget namn till Nilssons berg och Östra Haga kom att kallas Nilssons äng.

Ännu på 1880-talet fanns nedanför det som vi idag kallar Nilssons berg en större trädgård med en
terrasserad mur, vilken upptog hela östra delen av det nuvarande torget. När Skanstorget ingick i
stadsplanen, fick trädgården ge vika och torget blev kringbyggt av fem våningars hyreskaserner.

Hela Skanstorget var en stor trädgård med olika frukter som där odlades och såldes. Vi
skolbarn var inne och köpte bär, äpplen och päron. Var de stötta kunde man få mössan
full för fem öre. Trädgårdsmästaren vars namn var Nilsson hade även kor som betade på
ängen nedanför bostället där han bodde.
3

Nilssonska trädgården med sina fruktträd och blomster var vida känd. Även andra beskrivningar
återger platsens trädgårds- och marknadsfunktion innan det blev ett torg. Av de två stora
handelsträdgårdarna som låg närmast Sprängkullen fick en ge plats åt Skanstorget där Hagaborna
sedan handlade frukt- och köksträdgårdsväxter. 4

Detalj av karta 1890, Torgnamnet förekommer på en triangel söder om Bergsgatan.
Kommendantsängen är ännu inte utbyggd.

Husargatan och en kyrkogård

Övre Husargatan lades ut redan under 1850-talet. Fredberg beskriver att när Husargatan skulle
dras fram över nuvarande Skanstorget klövs området i två delar. Trädgårdens östra sida omgavs
av en mur med staket och nedanför detta gick gångbanan. Innanför, närmare berget, låg
manbyggnad med ekonomihus. Nilssonska trädgården gränsade, i den del som låg närmast
Skansberget, till en kolerakyrkogård som anordnades på Kommendantsängen under 1834 årets
stora epidemi. 5 Åke Nilsson började skifta ut trädgårdslandet till byggnadstomter. Han byggde ett
eget hus mitt emot Metodistkapellet vid Övre Husargatan.

Metodistförsamlingen byggde 1882 ett kapell vid Övre Husargatans början. Den rymde cirka 600
personer. Gudstjänsterna var på torsdagskvällarna under sommaren.

Metodistförsamlingens kapell syns i högerkanten av bilden. Foto GSM Staffan Westerberg
1970-tal.

Bostadsbrist på grund av folkökning

Stadsbefolkningen ökade i och med industrialiseringen och på 1870-talet uppstod svår
bostadsnöd. Under 1800-talet tiodubblades invånarantalet i Göteborg. I Haga och Annedal växte
befolkningen till omkring 25 000 personer och Grönsakstorget och Kungstorget räckte inte till för
allas behov av jordbruksprodukter.

Staden försökte lösa det bland annat genom att 1874 hyra Skansen Kronan där de bostadslösa
kunde inkvarteras provisoriskt. Så småningom startade bostadsbyggandet i Haga och andra
förstäder varefter den gamla skansen förblev outnyttjad tills staden 1904 där öppnade ett
militärmuseum.

1890 fastställdes en stadsplan som tillät bebyggelse på Skansberget utmed Risåsgatan och
Djupedalsgatan. Det fanns redan då protester mot byggena. De som ville värna Skansen Kronans
suveränitet menade att man inte borde skymma monumentet med bebyggelse. Året 1891 inlöstes
Kommendantsängen till staden från Kronan. 1896 uppläts den till byggnadstomter och på samma
gång grävdes den gamla kyrkogården upp och kistorna flyttades till Sanna kyrkogård.

Livet och husen runt torget

Stadsdelen Nya Haga, mellan Sprängkullsgatan och Skansgatan, skildes från Västra Haga genom
kaponjären som utmynnade i Vallgraven. Nya Haga var ända in på 1870-talet glest bebyggt med
mindre stugor, men ett och annat tvåvåningshus fanns också. Vid torgets norra sida, i kvarteret 20
Grenadjären uppfördes på 1860-talet tvåvånings trähus. Kvarteret 19 i väster heter Artilleristen
och i öster är kvarteret 21 Sappören. Kvarteret nr 7 på torgets södra sida heter Batteriet. På
Risåsens sluttningar i söder och sydost tillkom så småningom nya hus. Även industrier såsom
Konfektions-Aktiebolaget Karlson & Starcks. Öde ängar användes för diverse uppvisningar, av
bland annat cirkus.

Husargatan var Hagas livligaste affärsgata med stora skyltfönster i bottenvåningarna.
Antikhandeln har varit livlig vid denna gata bland möbelhandlare, skobutiker och andra.

Vid torget bodde snickare, matroser, byggmästare och handlare. Maja Kjellin beskriver dessa i
sin bok om Haga från 1971. Bergsgatan i Haga har länge dominerats av enkla trähus men på
1880-talet uppfördes en del större fastigheter, så kallade landshövdingehus med en bottenvåning
av sten och två i trä.

Saluhallen kallad Spottkoppen

När man tog fram en stadsplan och området kring ”Nilssons Äng” började bebyggas behövdes ett
salutorg. En byggnad ritades 1898 av stadsbyggmästaren Carl Fahlström som en cirkelrund hall
med arkader, i folkmun kallad ”spottkoppen”. Den hade 23 butiker och 24 källare. 6 Någon gång
före 1915 byggdes arkaderna in och Spottkoppen stod kvar på platsen till 1941. År 1900
uppmättes torget till 4525 kvadratmeter.

Skanstorgets saluhall var en i raden av saluhallar beslutade av stadsfullmäktige under 1880-talet.
Den äldsta var Masthuggstorgets basar. Sedan kom den vid Kungstorget. Alla tre är rivna sedan
länge. Slakthus, torg och saluhallar förvaltades sedan 1936 av en gemensam styrelse: Torg- och
slakthusstyrelsen. Försäljningsplatser på salutorgen uppläts mot särskild taxa. Sådana
försäljningstorg var: Kungstorget, Grönsakstorget, Rosenlundsplatsen, Fisktorget,
Stigbergstorget, Timmermansplatsen, Masthuggstorget, Skanstorget, Olskrokstorget,
Kapellplatsen, Kvilletorget, Holländareplatsen, Rantorget och Lindholmstorget. Även
Exercisheden användes för partihandel med frukt och grönsaker långt in på 1940-talet.

Skanstorget vid saluhallens uppförande 1899, trävaruupplag mm, nedanför berget.
”Marknadsdag på Skanstorget” Saluhallen nedanför Skansberget. Marknadsstånd i söder. Skansberget/Risåsen är fortfarande ett ganska kalt berg – foto Olga Rinman 1915.

Arbetarnas Skanstorget

Arbetarekommunens första lokal var belägen på Mellangatan 9, i samma hus som
ungkarlshemmet Labor. Mindre möten hölls i förhyrda lokaler, huvudsakligen Bergsgatan 24
intill Skanstorget. Så småningom byggdes rörelsens första verkliga Folkets hus i korsningen
Skolgatan/Frigångsgatan.

Agitatorer som Hinke Berggren, Zeth Höglund och Ernst Wigforss talade på 30-talet inför stora
åhörarskaror från saluhallens trappa, berättar Bengt A Öhnander. Vid Bagarstrejken 1907
användes trapporna till Saluhallens butiker som talarstol. 7 Det har även predikats på Skanstorget
och de religiösa rörelserna stod inte i motsättning till arbetarrörelsen.

Första hyresgästmötet, kanske i hela Sverige, hölls 1899 i gamla Folkets Hus vid Skanstorget.
Göteborgs hyresgästförening bildades där, fast den inte varade länge. Försök gjordes på olika håll
i staden där arbetarrörelsen och kvinnoorganisationer var drivande. Här bildades också 1922
Hyresgästernas centralförsamling i Göteborg. 8

Folkets Hus flyttades till Järntorget 1917. Samma år ägde brödupproret rum. Kriget hade varat i
tre år och hungern härjade. Folk marscherade vid Risåsgatan och Övre Husargatan.

”Här samlade sossarna rekordpublik” var artikelrubriken i GT andra maj 1977. Skanstorgets läge
mitt i arbetarstadsdelarna gjorde att här ofta hördes politiska tal, välbesökta i synnerhet på första
maj. Finansministern Wigforss ska ha samlat rekordpublik. Under veckans olika dagar kunde man höra tal om politik eller andlighet. Särskilt omtyckt av talarna var den trappa på saluhallen
som tillät en nordvästlig kvällssol.

Vid torget märktes omvärldens händelser genom möten och aktioner, bland annat Spanien-
insamlingen under 1930-talet. Nykterhetsrörelsens, frälsningsarméns och arbetarrörelsens möten
hölls på torget liksom också socialdemokratiska valmöten. Sven Andersson, sedermera
utrikesminister, höll 1938 i ABF:s regi tal om frihet och rättvisa. Tage Erlander höll valtal under
1950-talet.

Drömmar om ett finare torg?

Efter saluhallens rivning 1944 ansåg hyresgästföreningen att man borde skapa ett
”medborgarområde” på torget. Man tyckte inte att Järntorget, som de fackliga organisationerna
planerade för, var en lämplig plats för ett medborgarhus. Medborgarhuset kunde byggas intill
Skanstorget (GP 3/2 1944).

Efter rivningen av saluhallen, som beslutades av torg- och saluhallsstyrelsen, skulle man med
medel ur Charles Felix Lindbergs fond för stadens förskönande skapa en ”öppen och vacker plats
med skansens branta sluttning som bakgrund”. 1941 hoppades man på en staty över torghandlare
i staden (GP 11/11 1941). Senare planerades en fontän kallad ”Arbetets brunn”. Först tänkte sig
konstnären Bror Hjorth en stor bassäng med reliefer ur arbetarrörelsens historia. Planeringen drog
ut på tiden och den planerade fontänen blev en staty över varvs- och hamnarbetare, sex meter
hög, i bohusgranit. Men 1966 hamnade hela konstsatsningen utanför Folkets hus vid Järntorget.
Det blev inte fyrtiotalets bredaxlade hamnarbetare utan en grupp järnbärare.

1983 önskades färre bilar och fler träd och drömmar väcktes åter om en ny rund byggnad på
troget genom en intern idétävling på stadsbyggnadskontoret (GP 12/4 1983). Vid den här tiden
fanns på torget en Esso bensinstation och en kioskbyggnad, men inga träd. Även 1990 fick
stadsbyggnadskontoret i uppdrag att göra ett program för förnyelse och förbättringar kring
skansen.

Skansbergets monumentalitet värnades redan under tidigt 1900-tal

Kommittén för Charles Felix Lindbergs donationsfond bildades 1912. Samma år tilldelades
medel för upprustning av miljön vid Skanstorget nedanför Skansen Kronan på Risåsen.
Genom utdelning ur den Lindbergska fonden kunde ett större område i torgets nordvästra del, upp
mot Skansen Kronan, rustas upp 1915. Det blev en gräsmatta närmast torget, därefter en lång och
hög stenmur med utsvängt bröstvärn samt en trappa. Göteborgs-Tidningen skriver:

Man finner då, att det förr så oländiga området mellan berget och den nuvarande
stenbarriären förvandlats till en sakta sluttande, vacker gräsmatta, omgiven av breda
sandgångar. På dessa och inom det nämnda bröstvärnet ha traktens småttingar en
behaglig och väl fredad lekplats. Under de senaste vackra veckorna har det varit ett friskt
leverne av barnen, som förut för sina lekar varit hänvisade till det farofyllda torget eller de
trånga gatorna i Haga och Annedal.
9

För mer än hundra år sedan menade man att friläggandet av bergets alla sidor borde göras. Men
den östra var den enda där den skanskrönta höjden kunde upplevas i sin fulla prakt. Det fanns
förhoppningar att stadsdelen Haga i framtiden skulle regleras för att bevara ett ”traditionsmättat
och vackert inslag i stadsbilden”.

Finna inspiration i platsens historia, händelser och berättelser, de som sitter i väggarna och i marken

Skanstorget, vid foten av Skansen Kronan, har fortfarande en kulturhistorisk uppgift: dess
gestaltning ska behålla fönstret öppet mot historien. Som torg är det relativt ungt men som plats
en av de äldsta i Göteborg.

Det har redan för hundra år sedan funnits idéer om ett grönt torg med hela Skansberget som ett
fredat monument. På 1990-talet föreslog Byggnadsnämnden att det skulle skapas ”en attraktiv
stadsdelspark”. Men ändå var Skanstorget länge mest en parkeringsplats. Charmen och de
historiska kopplingarna bleknade bort.

Haga med sina stadsplaner från 1660 och 1866 är ett Riksintresse för kulturmiljö, men det ger
inte några konkreta skyddsföreskrifter. Enskilda byggnader i Haga och Olivedal är
byggnadsminnen och Skansen Kronan är ett statligt byggnadsminne, fornlämning och ett
fornlämningsområde. Frågan om att byggnadsminnesförklara Skanstorget har väckts och fått
avslag från Länsstyrelsen.

Skanstorget behöver en ny chans. Platsen förkroppsligar 400 år av Göteborgs historia och på få
andra ställen i staden finns ett lika intressant material att bygga vidare på. Det är en plats där man
kan berätta om hela stadens historia.

Noter

1 Axel Romdahl i Vår Stad. Föreningens för Göteborgs förskönande publikation 1913. Wald Zachrissons boktryckeri A-B,Göteborg 1913.
2 Georg Sarauw /Skansen Juteskrämman och Kronan på Ryssåsen i Göteborg. / I Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift. Göteborg 1921.
3 Citat från Waldemar Abrahamsson, född på 1800-talet, enligt Gudrun Lönnroth: Göteborgarnas Haga. En stadsdels historia. Göteborg 2015, s. 131.
4 C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg 1920, s. 601.

5 ”Vi minnas den gott, den lilla byggnaden, vilken skymtade mellan trädens stammar”, skriver Fredberg. Den byggnaden kan ha varit själva kolerasjukhuset.
6 Öhnander, Bengt, ”Spottkoppen” på Skanstorget. – GP 1.8.91. – Saluhallen på torget.
7 https://www.gp.se/ur-gp-s-arkiv-g%C3%B6teborg-ber%C3%A4ttar-1.588625
8 Ett hem i folkhemmet. Hyresgästernas förening i Göteborg, 1988.
9 Göteborgs-Tidningen, 30 september 1915, ”En oas mellan Haga och Annedal”, via Wikipedia.